Förbehandling

delar av förbehandlingen

Vissa substrat kräver förbehandling för att mottagningssystem, pumpning, omrörning och nedbrytning ska fungera optimalt och för att bli av med element som inte ska finnas i processen. Torra material kan behöva blötas upp, medan alltför vattenrika substrat, som till exempel avloppsvatten och slam från reningsverk, måste avvattnas för att inte ta alltför stor rötkammarvolym i anspråk. Vid rötning av källsorterat matavfall från hushåll, butiker med mera behöver det organiska materialet avskiljas från både förpackningar och felsorterat avfall.

Tekniker som kan användas är till exempel malning och sönderdelning med hjälp av kvarnar och skärande skruvar. En del mycket svårnedbrytbara substrat kan kräva någon typ av kemisk eller termisk förbehandling för att göra materialet tillgängligt för mikroorganismerna.

De biogasanläggningar som behandlar material med animaliskt ursprung, till exempel slakteriavfall och gödsel, måste hygienisera det ingående substratet innan det går in i själva rötningsprocessen. Regelverket för denna hygienisering kontrolleras av Jordbruksverket i den så kallade Animaliska biproduktsförordningen. Hygieniseringssteget utförs vanligen genom att allt material upphettas till 70ºC i minst en timme innan det matas in i rötkammaren. Undantag från denna regel kan göras till exempel vid gårdsrötning av gödsel om spridning av rötresten endast sker inom det egna lantbruket. Ibland hygieniseras även substrat som inte har animaliskt ursprung. Naturvårdsverket utfärdar allmänna råd för hur materialet ska hygieniseras.

Läs mer om Animaliska biproduktsförordningen 

 


Share |