Lantbruk

jordbruket står för en stor biogaspotential

Rötning av gödsel, grödor och jordbruksrestprodukter på gårdsnivå kan utföras med relativt enkel teknik och redan befintliga lager för gödsel och exempelvis spridarutrustning kan utnyttjas. Lantbrukarna har sedan tidigare stor erfarenhet och kunskap om odling och hantering av grödor och gödsel, vilket underlättar vid planering och drift av anläggningen.

En viktig anledning till varför många lantbrukare är intresserade av biogasproduktion på gården är att processen genererar en biogödsel med flera goda egenskaper. Genom rötningen kan lantbrukaren få bättre kontroll på kvävehalten i slutprodukten vilket ger möjlighet till ökad precision i spridningen, samtidigt som utsläppen av metan, ammoniak och lustgas minskar, jämfört med om färsk stallgödsel används. Behovet av inköpt handelsgödsel minskar även när biogödsel används. Biogödsel luktar mindre och är som regel mer tunnflytande än färsk stallgödsel. Den fungerar bra att sprida med släpslangspridare eller med hjälp av nedmyllningsaggregat. 

Mer information om biogödsel finns här.

För gårdar som producerar kraftvärme från biogas är det av betydelse att biogasen berättigar till elcertifikat. Elpriserna i Sverige har hittills inte gynnat kraftvärmeproduktion från biogas i någon större omfattning. Det är oftast mest ekonomiskt lönsamt om den el och värme som genereras från biogasen kan avsättas internt inom företaget. Elen kan också vid behov levereras ut till elnätet. Miljöfördelarna med en biogassatsning kan, tillsammans med möjligheten att bli i stort sett självförsörjande på el och värme, uppväga de ekonomiska hindren.

På ett ställe i landet,  Biogas Brålanda , finns en gemensam uppgraderingsanläggning för rening av gårdsbiogas till fordonsgaskvalitet. En förutsättning för detta projekt har varit ett samarbete mellan lantbrukare inom en region samt att en infrastruktur av gasledningar för dels rågas, dels uppgraderad biogas byggts upp. På detta sätt uppnås skalfördelar. Om flera lantbrukare går in med gemensamma satsningar kan också investeringskostnaderna minska vid upphandling av nya anläggningar för produktion och rening av gasen, rörsystem med mera, jämfört med om varje lantbrukare gör sin egen upphandling. På flera håll i landet finns diskussioner om att bygga liknande anläggningar.

Läs mer om projektet Biogas Brålanda.

Satsningarna på svensk gårdsbiogas har länge varit blygsamma, mycket beroende på osäkerheter kring lönsamheten. Att bygga en biogasanläggning är en relativt stor investering vilket gör att många lantbrukare har avvaktat, trots att intresset varit stort. Tidigare har det funnits möjlighet att få investeringsstöd genom Landsbygdsprogrammet, men detta är under revidering varför det i nuläget (januari 2015) är oklart hur satsningarna kommer att se ut framöver. Det är förväntat att investeringar i klimat och energi kommer att premieras på något sätt i det nya programmet. Läs mer om landsbygdsprogrammet här:

Läs mer om landsbygdsprogrammet.

LRF har tagit fram en webbsida som samlar information för lantbrukare. I Sverige jobbar flera lantbruksföretagare aktivt för att nyttja energi på bästa sätt och för att ställa om till, och producera, förnybar energi. På webbsidan går det att läsa om några lantbrukare som driver företag med energiverksamhet. Det finns också information om olika rådgivingsmöjligheter. LRF kallar webbsidan "Goda affärer på förnybar energi", GAFE.

Läs mer på gafe.se

Jordbruksverket och Transportstyrelsen driver fram till november 2015 ett projekt som handlar om att utvärdera användning av biogas i arbetsmaskiner och traktorer. Projektet MEKA, MetandieselEfterKonvertering av Arbetsmaskiner, är ett regeringsuppdrag där de senaste erfarenheterna sammanfattades i en rapport i augusti 2014.

Läs mer om projektet MEKA.

 


Share |