Utmaningar

utmaningar

Biogasen och biogödseln har många samhälls- och miljöfördelar och kommer sannolikt att spela betydande roller i Sveriges framtida miljöarbete, energiförsörjning och avfallshantering. För att utbyggnaden av biogas på den svenska marknaden ska bli fortsatt framgångsrik är det viktigt att de problem och hinder som kan uppstå på vägen hanteras på ett medvetet och effektivt sätt.


Metanläckage

Metan är en växthusgas och läckage av metan bör undvikas vid all hantering av biogas och biogödsel. För att minska detta har Avfall Sverige initierat ett frivilligt åtagande för biogasproducenter som går ut på att regelbundet inventera sina utsläpp. Eventuella läckage som upptäcks vid inventeringen ska åtgärdas.

Läs mer om frivilligt åtagande

När det gäller hanteringen av biogödsel är det viktigt att lagring och transporter sker i täckta kärl innan spridning. Viktigt att notera i detta sammanhang är att metanläckagen är betydligt större vid hantering av färsk stallgödsel än vid hantering av biogödsel.

Under 2014 gjordes en studie om metanutsläpp från restgas vid uppgradering som går att läsa här.

Lukt

Vid biogasanläggningar uppstår ibland olägenheter med lukt. Detta är oftast kopplat till mottagningen av avfall innan rötning. Här sker kontinuerligt en teknikutveckling och flera anläggningar har installerat kompostfilter eller andra luktreducerande tekniker som reducerar lukten vid mottagning och hygienisering av färskt avfall.

Under 2014 gjordes en studie om tillståndsvillkor och luktförekomster vid biogasanläggningar i Sverige som går att läsa här.

Föroreningar i rötslam

Slutprodukten som bildas från rötning av avloppsslam vid landets avloppsreningsverk, så kallat rötslam, kan innehålla oönskade ämnen, som t.ex. rester av bekämpningsmedel, läkemedel samt relativt höga halter av tungmetaller. Dessa rötrester ska inte likställas med den biogödsel som framställs vid anläggningar som rötar grödor och/eller rena organiska avfall som t.ex. gödsel, källsorterat matavfall och rena processvätskor från livsmedelsindustrin. Biogödseln är mycket ren och genom ett utvecklat certifieringssystem (SPCR 120) garanteras kvaliteten på denna.

Läs mer om certifieringssystemet för biogödsel SPCR 120.

Fosforutredningen

I september 2013 publicerade Naturvårdsverket en utredning, ”Hållbar återföring av fosfor”, som mötte stark kritik från både avfalls-, lantbruks- och biogasbranschen. I utredningen föreslogs striktare gränsvärden för halter av bl.a. kadmium i rötrest, vilket skulle kunna göra det svårt att få avsättning för den biogödsel som är producerad från exempelvis matavfall. En kritik mot utredningen har varit att biogödselproducenten belastas för ett problem som startar uppströms, när vi importerar (och äter) livsmedel med så höga halter kadmium att vi sedan inte får använda rötresten från detta matavfall. Ett annat argument mot utredningen är att den går stick i stäv mot arbetet med, och nationella riktlinjer mot, omställningen till ett kretsloppssamhälle utan istället kommer leda till att organiskt avfall förbränns. ”Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara.” [www.naturvardsverket.se]. 

Energigas remissvar på fosforutredningen hittar du här.

Slam från reningsverk

Vid avloppsreningsverken pågår ett arbete som syftar till att höja kvaliteten på och därmed utöka användningen av rötslam. Det är i detta sammanhang mycket viktigt att arbeta uppströms, det vill säga att spåra och eliminera oönskade ämnen i avloppsvattnet redan innan detta når behandlingsanläggningen. REVAQ är ett certifieringssystem som arbetar för att minska flödet av farliga ämnen till avloppsreningsverk, att skapa en hållbar återföring av växtnäring samt att hantera riskerna på vägen dit. Certifieringen innebär att reningsverket bedriver ett aktivt uppströmsarbete, arbetar med ständiga förbättringar och är öppen med all information.

Läs mer om certifieringsystemet för rötslam REVAQ.

Indirekt förändring av markanvändningen, ILUC

Idag finns ett intresse av att använda odlade grödor till biogasproduktion och annan bioenergiproduktion, vilket har startat en diskussion om vår markanvändning, där begreppet ILUC (Indirect Land Use Change) är centralt. Teorin bakom ILUC är att om vi utökar produktionen av energigrödor kommer detta att tränga undan odling av andra grödor och dessa kommer därmed att produceras någon annanstans, inom landet eller utomlands. Detta i sin tur kan göra att ny mark tas i bruk, vilket i värsta fall kan leda till avskogning. Att diskussionen om ILUC har uppkommit kan ses som positivt då vi med en växande global befolkning kan behöva se över hur vi använder vår mark. Däremot kan man argumentera att diskussionen tagit en förenklad riktning, där brist på problematisering gjort att likhetstecken sätts mellan energigrödeproduktion och brist på livsmedel i vissa fattiga länder, ett mycket komplext problem där även handelspolitik och korruption har stor betydelse. Att ILUC endast innefattar den markanvändning som bioenergiproduktion ger upphov till kan också diskuteras, varför inte bredda diskussionen till att även ifrågasätta även annan markanvändning?

EU-kommissionens förslag angående indirekt förändrad markanvändning kan leda till att förutsättningarna för att använda de substraten för biogasproduktion till drivmedel kraftigt försämras. Förslaget innebär kortfattat att livsmedels- och fodergrödor för biodrivmedelsproduktion (gäller både flytande och gasformiga biodrivmedel) kommer att erläggas en ILUC-faktor fr.o.m. 1 januari 2021. Ett flertal invändningar finns mot att använda ILUC-faktorer, bland annat i Naturvårdsverkets och Energimyndighetens yttranden över Kommissionens förslag. Naturvårdsverket anser det vara en tveksam metod eftersom det inte är möjligt att vetenskapligt fastställa ILUC-faktorer. De studier som hittills utförts visar på stor spridning i resultaten.

En sammanställning av olika studier går att läsa i rapporten Indirekt förändrad markanvändning och biodrivmedel – en kunskapsöversikt.

Det råder även osäkerhet i hur olika odlade grödor ska viktas i beräkningen av måluppfyllelsen samt hur vall ska räknas.

Den totala potentialen av substrat till biogassektorn blir, om ILUC-reglerna införs, avsevärt mindre än vad som tidigare beräknats. Exempelvis kan biogas motsvarande 7,2 TWh produceras per år om 10 % av åkermarken i Sverige används för produktion av grödor, som kan användas som substrat i biogasanläggningar. Enligt SCB:s statistik ligger 6 % av åkermarken i Sverige outnyttjad som träda.

Få tankställen i delar av landet

Fler och fler kommuner får tillgång till tankstationer för fordonsgas och idag finns det fordonsgas i alla län utom i Dalarna, samtidigt finns det delar av Sverige där det fortfarande är för få tankställen för fordonsgas. En anledning till att nya biogasproducenter och företag som bygger tankstationer eventuellt tvekar med en etablering kan bl.a. bero på att avsättningen av biogasen inte är långsiktigt garanterad. En förutsättning för att göra dessa investeringstunga satsningar är nämligen långa avtal med förbrukare av gasen.

En annan orsak till varför biogasen ännu inte etablerats fullt ut på den svenska marknaden är att det tar tid och är relativt kostsamt att bygga ut ett fungerande distributionssystem för detta bränsle. Eftersom Sverige inte har något utvecklat nationellt distributionssystem för gas, förutom i sydvästra Sverige (stamnätet för naturgas) samt ett fåtal mindre lokala/regionala gasnät, kan därför nya ledningar för biogas behöva byggas lokalt och/eller regionalt. Ett vanligt alternativ till transport i gasnät är att transportera biogas på landsväg i komprimerad eller flytande form.

Vid avsaknad av ett distributionsnät för biogas kan en backup med naturgas behövas i vissa fall för att säkra en jämn tillförsel av gas, åtminstone i ett initialskede innan produktionen av biogas hunnit komma upp i tillräckligt stora volymer. Naturgas är mycket lik biogas i sin sammansättning, men är ett fossilt bränsle. Jämfört med bensin och diesel släpper naturgasen ut mindre mängd koldioxid och dessutom är utsläppen av andra ämnen, som tungmetaller, svavel, kväveoxider, stoft och sot väsentligt lägre.


Share |