Gällande styrmedel

Energibeskattning

Energibeskattningen syftar till att energieffektivisera och främja användningen av förnybar energi samt till att öka inhemsk produktion av förnybar energi. Skatten består av energiskatt och koldioxidskatt. Styrningen sker genom att olika bränslen beskattas på olika sätt och i olika nivåer i förhållande till varandra, beroende på hur stora emissionerna av olika föroreningar är och på vilken typ av slutanvändning de har.

Enligt Lagen om skatt på energi är biogas som drivmedel belagd med skatt, men skatten är tills vidare avdragsgill i den skattskyldige upplagshavarens deklaration. Kravet för att få dra av skatten i deklarationen är att biogasen uppfyller Energimyndighetens hållbarhetskriterier. Biogas som används för värmeproduktion är däremot befriad från energibeskattning.

Alla biodrivmedel är skattebefriade t o m 2015 och i februari/mars 2015 förväntas det komma ett förslag på vad som ska gälla fr.om. 2016 och framåt . I detta sammanhang har förutsättningar för ett kvotpliktssystem diskuterats, men huruvida biogasen kommer ingå eller inte är i nuläget oklart. Det undersöks även om det finns någon möjlighet för fortsatt skattebefrielse av biogasen. Om biogasen inte kan vara skattebefriad i fortsättningen har Energigas Sverige en idéskiss på en lösning, s.k. klimatcertifikat.

Naturgas och gasol har olika skattesatser beroende på om gasen används till drivmedel eller till annat ändamål. För 2015 är skattesatserna för naturgas enligt nedan:



 Energiskatt
 Koldioxidskatt Summa skatt
Naturgas för
drift av fordon 
 0 kr/1000 m3   2409 kr/1000 m3   2409 kr/1000 m3
Naturgas för
annat ändamål
 939 kr/1000 m3   2409 kr/1000 m3   3348 kr/1000 m3

En omräkning av skattesatserna till öre/kWh visar att biogas har en skattefördel gentemot naturgasen vid användning som drivmedel på 22,2 öre/kWh och med 30,8 öre/kWh vid användning av annat ändamål. Gentemot bensin är skattefördelen för biogas 64 öre/kWh och gentemot diesel 52 öre/kWh. Observera att alla skattenivåer visas exklusive moms, varför 25 % tillkommer vid diskussion med slutkund.

Eftersom fordonsgas består av biogas, naturgas eller en kombination av de båda gaserna är skattesatserna för naturgas relevant. Om det inte går att hitta en lösning för fortsatt skattebefrielse är risken stor att biogas och andra biodrivmedel måste beläggas med både koldioxidskatt och energiskatt efter 2015.

Elcertifikatsystemet

I maj 2003 infördes ett stödsystem för el från förnybara källor, bland annat biogas, som baseras på elcertifikat. För varje producerad megawattimme (MWh) förnybar el tilldelas producenten ett certifikat. Certifikatet kan säljas och genererar då en inkomst utöver den producenten får från försäljningen av den producerade elen. Samtidigt har en kvotplikt införts som ålägger alla användare (elintensiv industri är undantagen) att föra in eller köpa in en viss andel förnybar el genom att köpa certifikat. Kostnaden för certifikaten fördelas på användarna. Systemet med elcertifikat är förlängt till och med år 2030. Nya anläggningar får elcertifikat i 15 år. Sedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad. 
Priset på elcertifikaten har varierat kraftigt under den tid systemet funnits. Exempelvis låg priset på 350 kr/MWh i maj 2008 men sjönk sedan till 150 kr/MWh fyra år senare, i maj 2012. Detta kan innebära en svårighet i den ekonomiska översikten/planeringen för producenten. 

Gödselgasstödet

När gödsel används som substrat vid biogasproduktion och biogasen används för att ersätta fossila bränslen uppkommer en dubbel klimatnytta. Detta eftersom den konventionella gödselhanteringen ger upphov till utsläpp av metan och lustgas vilka minskar betydligt om gödseln istället behandlas i en biogasanläggning. I augusti 2013 publicerades en rapport som beskriver denna dubbla klimatnytta och även belyser det samhällsekonomiska värdet av gödselbaserad biogasproduktion. Rapporten går att läsa här.

För att gynna biogasproduktion från gödsel meddeladeregeringen 2013 att de ville införa ett metanreduceringsstöd, ettproduktionsstöd på 20 öre per kWh biogas från gödsel. Stödet kallasgödselgasstödet och har varit möjligt att söka från december 2014. Information angående ansökan går att finna på jordbruksverkets hemsida.

Förordningen är ännu inte beslutad (januari 2015) eftersom besked väntas om slutligt godkännande från EU, men Jordbruksverket har ändå öppnat ansökningsförfarandet eftersom risken bedöms liten att ansökningsblanketten kommer att behöva ändras.

Gödselgasstödet är utformat som ett pilotprojekt som omfattar 235 miljoner kr uppdelat på åren 2015-2023, där 15 miljoner är avsatta för 2015. 

Rapport som beskriver utformningen av projektet går att läsa här.

Investeringsstöd till innovativ biogas

Syftet med utlysningen är att främja energiteknik som är gynnsam ur ett klimatperspektiv men som ännu inte är kommersiellt konkurrenskraftig genom investeringsstöd till en effektiv och utökad produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser. Utlysningen sker inom ramen för förordningen 2009:938. Enligt förordningen lämnas stöd till ett enskilt projekt med högst 25 miljoner kronor och högst 45 % av de stödberättigade kostnaderna. För 2015 och 2016 kommer anslaget uppgå till 90 miljoner kr per år. 

Läs mer om utlysningen i förordning 2009:938.

Pumplagen

2005 infördes den så kallade pumplagen, som innebär att större tankställen ska erbjuda minst ett förnybart drivmedel (små tankstationer som säljer mindre än 1500 kubikmeter bensin undantas). Förnybar gas har nackdelen av högre investeringskostnad för tankställen och högre distributionskostnader i jämförelse med flytande alternativ, detta ledde till att de flesta tankställen valde att erbjuda etanol och intresset för att satsa på biogas vid tankstationerna minskade.

Läs mer om pumplagen.

Stöd för klimatinvesteringar i kommuner och regioner (KLOKT-stödet)

Naturvårdsverket ska i samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelserna ge stöd till lokala klimatinvesteringar. De investerade medlen ska ge största möjliga klimatnytta och det huvudsakliga syftet är att minska växthusgasutsläppen och biogasprojekt därmed har chans att ta del av bidraget. Sådana projekt kan exempelvis handla om att byta trafikslag hos kommunens fordonsflotta eller genom minskade utsläpp i jordbruk eller industri.

Under 2015 kommer stödet att uppgå till 125 miljoner kronor. Ytterligare 600 miljoner kronor årligen är aviserade för 2016 till 2018. 

Läs mer om KLOKT-stödet.


Share |