Västerås

Organiskt matavfall

Organiskt matavfall

Initiativet till Växtkraftprojektet i Västerås togs år 1990 av några lantbrukare i trakten. Många av gårdarna är kreaturslösa. De får därmed inte det naturliga tillskott av stallgödsel som kan tillföra jorden värdefull näring och humus samt bidra till en bra markstruktur. Lantbrukarna var hänvisade till att förse marken med näringsämnen via inköpt handelsgödsel. Samtidigt hade regionens avfallsbolag, VafabMiljö, planer på utökad biologisk behandling av matavfall från hushåll och restauranger.

År 1995 kom de första planerna på en biogasanläggning som skulle röta både lantbruksgrödor och hushållens organiska avfall i samma process. Bolaget Svensk Växtkraft AB bildades år 2003. Under hösten 2004 togs uppgraderingsanläggningen i bruk och sexton av stadens bussar började köra på biogasen. Till en början skedde endast uppgradering av den biogas som produceras vid stadens reningsverk. Sommaren 2005 startades den nya biogasanläggningen för samrötning av matavfall och ensilerad vallgröda vid Gryta avfallsstation utanför Västerås.

Sammansättningen på substratet, det lokala engagemanget och samarbetet mellan kommun, energibolag och lantbrukare samt de många miljövinsterna gjorde Växtkraftprojektet unikt i sitt slag. Att genom vallodling och rötning skaffa en biogödsel till kreaturslösa gårdar kan vara ett sätt att bibehålla växtodling i sådana bygder som i annat fall skulle beskogas på grund av dålig lönsamhet i odlingen. Genom att låta biogasanläggningen ersätta idisslarnas arbete skapades en ”mekanisk ko”. Biogödseln bidrar till hushållning med kväve och struktur i marken. Handelsgödsel behöver inte längre köpas in.

VafabMiljö har dessutom länge arbetat målmedvetet med att öka insamlingen av invånarnas matavfall i Västmanlands län, Enköping och Heby. I dag (2011) samlas drygt 60 procent in, men siktet är inställt på att nå ännu högre insamlingsgrad, runt 80 procent.

Biogasanläggning och substrat

I biogasanläggningen behandlas matavfall, ensilerad vallgröda och fettavskiljarslam genom rötning i en enstegs totalomblandad mesofil (37ºC) rötningsprocess med volymen 4 000 m3. Det källsorterade matavfallet samlas in i papperspåsar som läggs ut för insamling i ventilerade kärl. Av de totalt 144 000 hushållen i området deltar cirka 90 procent i källsorteringen. I mottagningshallen på biogasanläggningen sönderdelas och mixas avfallet med vatten och hygieniseras vid 70 ºC i en timme innan det matas in i rötkammaren.

Vallarna för ensilage är två- eller treåriga med hög andel klöver för att uppnå eftersträvad förbättring av markstrukturen. Skörden sker vid samma tidpunkter och på samma sätt som vid ”normal” storskalig ensilering av vallfoder till nötkreatur, det vill säga med två till tre skördar per år. Vid skörden förtorkas grödan i sträng och korthackas med exakthack. Vallgrödan lagras därefter i form av ensilage i täta plastkorvar med en diameter av cirka 3,5 meter och en längd av 80-90 meter. Från lagret transporteras ensilage till den närbelägna biogasanläggningen kontinuerligt under året och matas in i rötkammaren utan någon särskild förbehandling.

Användning och uppgradering av biogas

Biogasen uppgraderas till fordonsbränsle i en trycksatt, återcirkulerad vattenskrubber. Kapaciteten uppgår till 150 – 550 Nm3 gas per timme. Vid full kapacitet tillförs systemet knappt 1 m3 färskvatten per timme. Från anläggningen på Gryta avfallsstation erhålls årligen (2011) biogas med ett energiinnehåll av 15 400 MWh, motsvarande 1,6 miljoner liter bensin. Till uppgraderingsanläggningen förs dessutom biogas från avloppsreningsverket motsvarande 11 100 MWh. Den sammanlagda mängden gas som kan användas som fordonsbränsle motsvarar därmed cirka 2,9 miljoner liter bensin.
 

Distribution av biogas

Biogas produceras dels i Kungsängens reningsverk, dels på Gryta avfallsstation, där också uppgraderingsanläggningen finns. Trycksatt rågas från reningsverket förs i en 8,5 kilometer lång gasledning till Gryta för uppgradering. Den uppgraderade biogasen förs sedan ut till tankningsanläggningen, en sträcka på cirka 8,5 kilometer. Ledningen för uppgraderad gas är till största delen samförlagd med rågasledningen från reningsverket. Båda ledningarna är gjorda i polyeten och klarar ett maxtryck på 4 bar.

Ytterligare en gasledning finns för den gas som inte uppgraderas. Denna är cirka 900 m lång och leder en del av biogasen från Gryta avfallsstation till en gasmotor och gaspanna för produktion av el respektive fjärrvärme. Tillsammans med de markförlagda gasledningarna finns också optokablar nedlagda för kommunikation mellan de olika anläggningarna.

Vid bussdepån trycksätts den uppgraderade gasen i en högtryckskompressor med kapaciteten 400 Nm3 per timme. Gasen förvaras i ett högtryckslager med högsta tryck 350 bar och en våtvolym på 32 m3. Tankningsanläggningen bestod till en början dels av en tankningsstation för snabbtankning av bussar och renhållningsfordon, dels av en publik tankstation. Våren 2011 tillkom ytterligare en publik tankstation i Västerås. I Sala finns både en tankningsstation för bussar och en publik tankstation. Ytterligare en håller på att byggas i Köping. För att säkerställa hög leveranssäkerhet för bränsle till stadsbusstrafiken finns även ett lager med flytande naturgas.
 

Biogödsel

Biogödseln separeras i en fast och en flytande fas. Den fasta biogödseln har en TS-halt på 25-30 procent och hanteras som ”normal” fast stallgödsel. Den sprids med konventionella fastgödselspridare. Den flytande biogödseln, med en TS-halt på 2-3 procent, pumpas och sprids med flytgödselspridare. Genom uppdelningen av biogödseln i två faser fördelas växtnäringen och fiberinnehållet så att den fasta fasen i huvudsak är ett fosforrikt jordförbättringsmedel medan den flytande fasen är ett kväverikt gödselmedel.
 

Finansiering

Projektet finansierades genom aktiekapital som ägarna tillfört bolaget, genom lån samt genom investeringsstöd från det lokala investeringsprogrammet LIP och stöd från EU via det så kallade Agroptigas-projektet. Biogassatsningen i Västerås är ett ekonomiskt lönsamt projekt.
 

Erfarenheter av biogasproduktion

Uppbyggnaden av anläggningarna gick i huvudsak enligt planerna och full produktion av biogas uppnåddes efter cirka ett halvt års drift. Anläggningen behövde inledningsvis utökas med en extra kross och sikt i mottagningshallen för effektiv förbehandling av inkommande hushållsavfall. Inmatningen av ensilage har tagit tid att utveckla, men från och med år 2008 fungerar tekniken tillfredsställande även för denna del. Projektet visar att det är mycket viktigt att alla parter är med från början och att bindande avtal upprättas för leverans av råvaror, mottagande av biogödsel med mera. 
 

Vinster för miljö och samhälle

Växtkraftprojektet i Västerås är unikt i sitt slag. Biogasanläggningen utgör en viktig del i ett fungerande kretslopp av råvaror, avfall, näring och energi mellan stad och landsbygd. Projektet har många vinnare, inte minst lantbrukarna själva, som efter rötningen får tillbaka ett gödselmedel av hög kvalitet. Detta gör det ekonomiskt fördelaktigt att odla ekologiskt, även utan tillgång på kreatursgödsel.

Växtkraft bidrar till en energibesparing i form av fossil energi motsvarande drygt 2,9 miljoner liter bensin per år. Den minskade mängden organiskt avfall till förbränning är cirka 16 000 ton per år. I samband med beslutet om att bygga Växtkraft beräknades minskningen av fossila koldioxidutsläpp till ca 5 500 ton per år. Biogödseln beräknades årligen återföra cirka 100 ton kväve, 11 ton fosfor och 60 ton kalium till åkermarken. Dessutom beräknades mängden återfört organiskt material uppgå till cirka 1 000 ton per år och eftersom mängderna avfall in har ökat bör miljöbesparingen vara minst denna fortfarande, men troligen större.

Fakta om biogasanläggningen

Startår:      2005 
Storlek rötkammare:      1 x 4 000 m3
Processtemperatur:      37ºC
Startår uppgradering:     2004
Uppgradering typ:      vattenskrubber 

Substrat:   
    Källsorterat organiskt hushållsavfall     16 000 ton
    Slam från fettavskiljare       2 000 ton
    Ensilerad vallgröda        2 400 ton
Biogas:  
    Från biogasanläggning     15 400 MWh
    Från reningsverk     11 100 MWh
    Uppgraderad biogas     26 500 MWh
Biogödsel:
    Fast biogödsel      2 600 ton
    Flytande biogödsel     23 400 ton

Kontakter

Svensk Växtkraft AB (www.vafabmiljo.se):

Niklas Leksell, driftchef
Telefon: +46 21 39 92 40
E-post: niklas.leksell@vafabmiljo.se

 

Leverantörer

Biogasanläggning:
Ros Roca International AS
www.rosroca.de


Uppgraderingsanläggning och tankställe:
YIT Vatten och miljöteknik (idag Econet Vatten och Miljöteknik)
www.econetgroup.se


Gasledningar och lagertankar:
Lindesberg Grus och Maskin
Telefon: +46 581 176 75

Detta och övriga exempel till vänster finns samlade i en rapport "Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - Goda svenska exempel", 2012.

 

 


Share |