Linköping

Biogasanläggning i Linköping

Flygfoto över biogasanläggningen i Linköping.

I början på 1990-talet fördes diskussioner i Linköping om hur man skulle kunna minska föroreningarna från bussarnas avgaser i innerstaden. Olika alternativa drivmedel för busstrafiken vägdes mot varandra. Samtidigt fanns rik tillgång till gödsel från djuruppfödande lantbruk i omgivningen samt ett avfallsproblem vid det lokala slakteriet. År 1995 bildades Linköping Biogas AB som ett samarbete mellan Tekniska Verken i Linköping, lantbrukskooperationens företag Swedish Meats, Konvex och LRF via Lantbrukets Ekonomi AB. Ett pilotprojekt med biogasrötning pågick under perioden 1990-1994 och efter utvärdering av detta byggdes en fullskalig biogasanläggning vid Åby utanför Linköping som togs i bruk under våren år 1997.


Sedan 2004 är Tekniska Verken ensam ägare till anläggningen och Linköping Biogas AB har bytt namn till Svensk Biogas i Linköping AB. Redan från starten renades den bildade biogasen för att användas som drivmedel till stadens bussar. År 2001 invigdes den första publika biogasmacken i Linköping och ytterligare ett flertal har tillkommit därefter. Sedan 1997 har ett stort antal förbättringar och utbyggnader skett både i biogasanläggningen och i distributionssystemen för ökad produktion och användning av biogas. 


Svensk Biogas i Linköping var en av de första anläggningarna i Sverige som började uppgradera bildad biogas till fordonsbränslekvalitet. Sedan starten har  biogasanläggningen genomgått en omfattande processutveckling. Den höga andelen energi- och proteinrikt slakteriavfall kan rötas tack vare en specialanpassad och biologiskt välfungerande process. Metanutbytet är högt. Trots höga halter av ammonium-kväve och relativt högt pH är processen stabil sedan flera år. Svensk Biogas har också blivit uppmärksammat genom sin satsning på det biogasdrivna tåget Amanda, som mellan april 2006 och sommaren 2010 trafikerade sträckan Linköping-Västervik.

 

Biogasanläggning och substrat

Totalt tar anläggningen nu emot cirka 85 000 ton substrat per år, bland annat slakteriavfall och övriga restprodukter från livsmedelsindustrin. Slakteriavfallet finfördelas och blandas med övrigt avfall i en homogeniseringstank. Därefter sker hygienisering genom uppvärmning med fjärrvärme till drygt 70 ºC i en timme. Efter hygieniseringen kyls materialet ned innan det pumpas in i de fyra rötkamrarna som har en total volym på ca 16 800 m3. Rötningen sker vid temperaturen 38 ºC i en totalomblandad process med uppehållstid på cirka 50 dygn.

 

Användning och uppgradering av biogas

All biogas som bildas vid Åby biogasanläggning används för produktion av fordonsbränsle. Redan år 1992 uppgraderades en del biogas från stadens reningsverk i en mindre anläggning som tillämpade PSA-teknik med kapaciteten 150 Nm3 biogas per timme. Denna försåg fem av stadens bussar med biogasbränsle. År 1997 togs en ny uppgraderingsanläggning i bruk, det var en vattenskrubber som sedermera byggdes ut med flera steg 2002. 2011 kompletterades vattenskrubbrarna med en kemiskt baserad gasrening med en kapacitet på 3450 Nm3 per tim. Totalt produceras ungefär 100 000 MWh uppgraderad biogas per år, inklusive gas från reningsverket, och denna försörjer stadens bussar, soptrafik samt ett antal gasmackar i regionen med bränsle.
 

Distribution av biogas

Den uppgraderade biogasen leds genom markledningar vid 4 bars tryck från biogasanläggningen till bussdepån och publika tankstationer i området. Totalt finns cirka 8 kilometer ledning i Linköping. Vid bussdepån trycksätts gasen till 200 bar och fylls på bussarna med långsamtankning över natt. Svensk Biogas äger och driver idag 12 biogasmackar i Linköping och i regionen runt omkring samt kompressorstationer för bussar i Norrköping och Motala.
 

Biogödsel

Efter rötningen mellanlagras rötresten i en gödselbrunn innan den transporteras ut som gödningsmedel till omgivande jordbruksmark. Den årliga produktionen av biogödsel är runt 80 000 ton. Biogödseln är certifierad enligt SPCR 120 och ca 30 lantbrukare använder den i sin odling. Spridningen sker med konventionell teknik för flytgödselspridning.
 

Finansiering

Den totala investeringskostnaden har uppgått till cirka 250 miljoner kronor. Det mesta är egenfinansiering, men bidrag från LIP och Klimp har erhållits vid ett antal tillfällen, totalt drygt 17 miljoner kronor. Bidragen har finansierat dels utbyggnader och förbättringar i biogas- respektive uppgraderingsanläggningarna, dels investeringar i gasmackar och fordon. På lång sikt är biogasprojektet i Linköping en lönsam investering.
 

Erfarenheter av biogasproduktion

En stor förändring under åren har gällt tillgången på råvaror och priserna på dessa. När anläggningen i Linköping startades på 1990-talet, som en av de få i Sverige, var det inga större svårigheter att fylla rötkammaren med lämpligt material. Numera är det många kommuner runt om i landet som satsar på biogasproduktion, vilket naturligt leder till ökad konkurrens om avfall på marknaden. I Svensk Biogas anläggning i Norrköping har man därför valt att satsa på ett helt annat koncept, att göra biogas av grödor. Erfarenheten visar dock att flexibilitet i mottagningsmöjligheterna måste finnas och nästa steg blir därför att anpassa även den processen för så många materialslag som möjligt. Rekommendationen till kommande biogassatsningar är att se till den lokala marknaden när det gäller avfall och avgöra vad som är mest lämpligt att satsa på för att få lönsamhet och ha en trygg råvarutillförsel.

När det gäller själva rötningsprocessen har man i Linköping satsat mycket på att få ett så bra utbyte som möjligt av det material som går in. Inom Tekniska Verken koncernen har därför en enhet för forskning och utveckling bildats. För att en satsning på biogas ska ta fart och få genomslag är det viktigt att kommunens egna engagemang är stort och att man har en politisk förankring så att upphandlingar av transporter, val av egna fordon med mera styr mot biogas. Att ha en trygg hemmamarknad som grund med till exempel lokalbussar och soptrafik kan vara avgörande.
 

Vinster för miljö och samhälle

Linköpings biogasanläggning har successivt byggts ut och förbättrats för att möta en ständigt ökande efterfrågan på förnybar biogas i regionen. Totalt har satsningarna lett till att utsläppen av fossil koldioxid minskat med mer än 37 000 ton per år. Luften i Linköpings innerstad är nu betydligt renare och näst intill fri från utsläpp av stoft, svavel- och kväveföreningar då alla stadsbussar från och med år 2002 drivs med biogas istället för med diesel. Biogas står för 6 procent av den totala bränsleförbrukningen i Linköping.


Ett målmedvetet arbete har ägnats åt att optimera processen. Andelen gödsel in till anläggningen har successivt minskats till noll medan mängden energirikt avfall ökat.

Vid anläggningen har också arbete ägnats åt miljöförbättringar med fokus på att minska metanutsläpp och lukt från anläggningen.

Biogaståget är ännu ett exempel på en miljöförbättrande åtgärd. Detta tåg kördes tidigare på diesel och konverteringen till biogas minskade utsläppen av växthusgas till nära noll. Samtidigt var det betydligt billigare att övergå till biogas än alternativet att elektrifiera tågsträckan mellan Linköping och Västervik.
 

Fakta om biogasanläggningen

Startår:      1997
Storlek rötkammare:      3 x 3 800 m3, 1 x 6 000 m3
Processtemperatur:     38 ºC
Startår uppgradering:     1992 (ur drift),1997 (ur drift), 2002, 2011 
Uppgraderingstyp:     vattenskrubber och kemisk absorption 
Total investeringskostnad:     250 miljoner kr 

Substrat:   
    Diverse avfall från livsmedelsindustrin      85 000 ton 
Biogas:   
    Uppgraderad biogas      100 000 MWh
Biogödsel:
    Certifierad biogödsel      80 000 ton


 

Kontakter

www.svenskbiogas.se

Leverantörer

Biogasanläggning

Läckeby (idag PURAC AB)
www.purac.se

Uppgraderingsanläggningar
Carbotech
www.carbotech.com

YIT Vatten och miljöteknik AB (idag Econet Vatten och Miljöteknik)
www.econetgroup.se

Greenlane
www.greenlanebiogas.se

Tankställen
Processkontroll GT
www.tankstationsbyggarna.se

Gasledningar
Stadspartner
www.stadspartner.com

 

Detta och övriga exempel till vänster finns samlade i en rapport "Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - Goda svenska exempel", 2012.

 


Share |