Samrötning

Biogasanläggning i Linköping

Flygfoto över biogasanläggning i Linköping, ett bra exempel på en samrötningsanläggning med effektiv process och hög metanproduktion.

Det finns runt 21 samrötningsanläggningar spridda i landet. Dessa behandlar olika organiska material tillsammans (samrötning), vilket i regel ger ett bättre metanutbyte än om varje material rötas var för sig. Exempel på råvaror till dessa processer är gödsel, matavfall, grödor och restprodukter från livsmedelsindustrin. De första anläggningarna byggdes i mitten av 1990-talet och utbyggnaden av nya anläggningar pågår fortfarande.

Processerna är storskaliga med en rötkammarvolym av minst 1 000 m3, ofta runt 3 000   5 000 m3. De flesta anläggningar rötar mesofilt, det vill säga arbets-temperaturen i processen är 35   37°C, men termofil rötning med en processtemperatur runt 55°C förekommer också. Vid många av anläggningarna uppgraderas biogasen till fordonsbränslekvalitet. Olika tekniker för denna gasrening tillämpas varav vattenskrubbertekniken är den vanligaste. Den biogödsel som producerats sprids oftast på åkermark i närheten av anläggningarna. Spridningen sker normalt med konventionell gödselspridare för flytgödsel, men även andra varianter för spridning av biogödsel förekommer.

I denna skrift finns fem exempel på samrötningsanläggningar beskrivna. Exemplen kommer från Helsingborg, Kristianstad, Lidköping, Linköping och Västerås. Alla dessa har mottagit LIP- och/eller Klimp-bidrag för sina biogassatsningar. Anläggningarna i Helsingborg, Kristianstad och Linköping har mer än femton års erfarenhet av kommersiell biogasproduktion, medan Västerås startade 2004 och Lidköping etablerades under 2011.

Erfarenheter samrötning

Erfarenheterna av samrötning i stor skala sträcker sig drygt femton år tillbaka i tiden, och tekniken får därför anses som relativt ny. Det sker en ständig teknikutveckling på alla delar i processen, från råvaruhantering och förbehandling till slutlig behandling och distribution av bildad biogas och biogödsel.

En viktig aspekt för lönsamheten och projektens fortlevnad är att den biogödsel som produceras kan få en ändamålsenlig användning. Här är certifieringen ett viktigt medel som sätter fokus på kvaliteten i slutprodukten men även bidrar till ett miljötänkande i hela kedjan, från avfallshantering till odling av nya livsmedel. Certifierad biogödsel produceras idag från drygt hälften av samrötningsanläggningarna i landet. Fler anläggningar kommer att anslutas till certifieringssystemet inom kort.

Ekonomin vid samrötningsanläggningarna är beroende av flera olika faktorer, av vilka många kan vara svåra att styra över för den enskilda anläggningen. En viktig faktor är till exempel tillgången på substrat. Vissa substrat, som till exempel slakteriavfall, är på grund av sitt höga energiinnehåll eftertraktade och i detta fall uppstår ibland en konkurrenssituation. För dem som producerar fordonsgas är bensinpriset en viktig faktor. Avgörande är också att all producerad biogas kan användas och distribueras på ett effektivt sätt. Vilka avtal anläggningen har med avfallsbolag, energibolag med flera har betydelse för lönsamheten. Viktigt är dessutom att det finns avsättning för den producerade biogödseln. Många av dessa biogasprojekt hade inte varit möjliga att genomföra utan ekonomiska bidrag från framför allt LIP och Klimp. På sikt bedöms dock biogasanläggningarna bli lönsamma.

Det är mycket viktigt att olika aktörer inom kommunen och regionen samverkar så att hela kedjan från substrattillförsel till slutlig distribution av biogas och biogödsel fungerar. Utan en sådan samverkan är det mycket svårt att bygga och driva en biogasanläggning.

De svenska samrötningsprojekten har rönt stor uppmärksamhet, både nationellt och internationellt, och anläggningarna får ta emot många studiebesök varje år.

Dessa och övriga exempel till vänster finns samlade i rapporten "Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - Goda svenska exempel", 2012.

"Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - Goda svenska exempel"
 


Share |