Stockholm

Henriksdals reningsverk, Stockholm

Henriksdal reningsverk, Stockholm - ett av världens största reningsverk under mark.

I Stockholms stad finns två avloppsreningsverk, Bromma respektive Henriksdal, som båda uppgraderar den bildade biogasen till fordonsbränslekvalitet. Nedan ges en kort beskrivning av de båda reningsverken.

Bromma reningsverk (tidigare Åkeshov/Nockeby) var det första reningsverket i Stockholm. Det invigdes 1934 och sedan dess har anläggningen byggts ut och förbättras i flera etapper.  Idag har anläggningen 42 reningsbassänger. Medelflödet av avloppsvatten in till reningsverket är 130 000 m3 per dygn. Reningsprocessen omfattar bland annat kemisk rening genom fällning med järnsulfat, sedimentering, luftning, rötning, kväverening och filtrering. Rötningen sker vid anläggningen i Åkeshov, medan luftningsbassängerna finns i Nockeby. Från Åkeshov rinner vattnet med självfall cirka 600 meter till Nockebyanläggningen för vidare behandling.

Reningsverket i Henriksdal är ett av världens största avloppsreningsverk under mark och ligger insprängt i Henriksdalsberget. De första nio reningsbassängerna byggdes 1941, varefter ytterligare 25 bassänger tillkom fram till 1971. Efter flera vattenreningssteg, bland annat sedimentering och luftning släpps det renade avloppsvattnet ut i Saltsjön. Vid Henriksdal renas i genomsnitt 250 000 m3 avloppsvatten per dygn.

Biogasanläggningarna i Bromma och Henriksdal ägs och drivs sedan augusti 2010 av Scandinavian Biogas.

Stockholm stad, liksom även Stockholm Vatten som driver reningsverken, har länge haft som mål att öka användningen av biogas till fordon för att uppnå miljöförbättringar. Ett exempel är projektet Miljöbilar i Stockholm som förmedlar EU-bidrag till företag och organisationer som investerar i biogasfordon. Redan år 1996 började man uppgradera biogas vid Bromma i pilotskala. År 2000 började uppgradering av biogas i stor skala och 2003 togs även en uppgraderingsanläggning vid Henriksdals reningsverk i bruk. Ett antal tankställen har etablerats och fler och fler gasbilar köps in. Detta har lett till att efterfrågan på biogas idag är större än tillgången, och en storsatsning görs nu för att öka produktionen av och tillgängligheten på biogas i Stockholmsregionen. Detta sker i ett samarbete mellan Stockholm Vatten, Stockholms stad, Stockholm Gas, Aga Gas och StorStockholms Lokaltrafik (SL).

Biogasanläggningar och substrat

Vid Bromma reningsverk rötas enbart avloppsslam. Rötningen sker här i sex stycken rötkammare med den totala volymen 17 000 m3. Rötningstemperaturen är 35-37 ºC och uppehållstiden i genomsnitt 28 dygn. Större delen av avloppsslammet genomgår tvåstegsrötning och övriga slammet går enbart in i andra rötningssteget.

De första rötkamrarna vid Henriksdal byggdes på 1940-talet. Substratet in till biogasanläggningen i Henriksdal utgörs främst av avloppsslam som avskiljs vid reningsprocessen. Cirka 750 000 ton slam tillförs årligen till rötningen. Utöver slammet tas även externt organiskt material emot i form av fett från stadens cirka 2 000 fettavskiljare (cirka 30 000 ton per år). Externt organiskt material tas emot vid en särskild mottagningsstation. Sedan blandas det och rötas tillsammans med avloppsslam i sju stycken rötkammare med den totala volymen 39 000 m3. Rötningen sker mesofilt (35-37 ºC) i enstegs totalomblandade processer. Uppehållstiden för materialet är cirka 19 dygn.

Genom optimering och nya substratblandningar, till exempel med ökad mängd matavfall, förväntas produktionen av biogas stiga vid både Bromma och Henriksdal. Även reningsverken Käppala på Lidingö och Himmerfjärden i Grödinge (Södertälje) planerar för utökad biogasproduktion samt uppgradering till fordonsbränslekvalitet.

Ny produktion

Stockholm Gas planerar för mer biogasproduktion. Produktionen kommer att bli cirka 100 000 MWh uppgraderad biogas per år. Råvarorna består av grödor och biprodukter från jordbruk och livsmedelsindustri. Anläggningen som planeras byggas i Skarpnäck i södra Stockholm kommer att ägas och drivas av Swedish Biogas International AB.

Användning och uppgradering av biogas

Den största mängden biogas som produceras vid Bromma och Henriksdal uppgraderas idag till fordonsbränslekvalitet. Tidigare användes biogasen för uppvärmning av anläggningarnas egna lokaler och vid Henriksdal även för produktion av el. Idag värms både Bromma och Henriksdal med fjärrvärme. Uppgraderingsanläggningen i Bromma är av typen PSA och kan rena cirka 30 000 MWh biogas per år. Uppgraderingen i Henriksdal sker med hjälp av en vattenskrubber som kan rena upp till cirka 69 000 MWh biogas årligen. I dagsläget producerar anläggningarna tillsammans cirka 81 000 MWh uppgraderad biogas per år. En liten del, cirka 2 procent av den renade gasen används till gasspisar i Hammarby sjöstad, resten blir till fordonsbränsle. Den totala mängden uppgraderad biogas från Bromma och Henriksdal ersätter cirka 10 miljoner liter bensin årligen. Planer finns också på att köra sjöbussar på biogas.

Distribution av biogas

Biogasen från Bromma distribueras dels via en ledning till Statoil-macken som finns vid infarten till anläggningen i Åkeshov, dels via Aga:s flaksystem till publika tankställen i staden. Från Henriksdals reningsverk går den renade biogasen i en cirka två kilometer lång ledning med 4 bars tryck till SL:s bussdepå vid Söderhallarna. Där komprimeras gasen till 350 bar och används för drift av fordonsgasbussar. Biogasen från Henriksdal försörjer 147 av SL:s bussar. I en annan ledning transporteras biogas från Henriksdal till Stockholm Gas som levererar biogas till Hammarby sjöstad och de 900 lägenheter som har gasspis där. En gasmack finns också i området.

Biogas från Henriksdal avsätts även för Aga Gas som hämtar biogasen på Henriksdalsberget och levererar med flak till publika gasmackar. Aga Gas har ett distributionssystem bestående av så kallade växelflak som i princip ser ut som en container full med gasflaskor. Aga hämtar omkring 2 flak per dag av uppgraderad biogas från Bromma och Henriksdal, vilket ungefär motsvarar 5 procent av Stockholms behov av uppgraderad biogas. Aga Gas och E.ON bygger och sköter kompressorstationerna för biogas och utökar hela tiden antalet gasmackar i och omkring Stockholms stadskärna, i samarbete med bland annat Statoil och OK/Q8. Idag (maj 2012) finns 21 gastankställen i Stockholmsområdet.

Stockholm Gas tog 2011 ett nytt rörnät i drift för distribution av fordonsgas (huvudsakligen biogas). I början av 2012 var tre tankstationer och en bussdepå anslutna till nätet. I Frihamnen finns också en koppling till SL:s gasledning till Käppalaverket. Nätet byggs ut i steg beroende på efterfrågan och många fler tankställen kommer att anslutas de närmaste åren.

Aga Gas har byggt en depå för LNG i Knivsta samt en i Älvsjö. Depåerna fungerar som reservlager till biogasen då denna inte räcker till. Från dessa depåer kan gasen distribueras i växelflak ut till tankställena. Aga Gas har även byggt en LNG terminal i Nynäshamn tillsammans med Nynas Refinery som säkrar tillgången på back-up gas.

Rötresten

Rötresterna från rötning av fett och avloppsslam vid Henriksdals reningsverk avvattnas tillsammans. Vid Stockholm Vattens anläggningar produceras årligen cirka 75 000 ton avvattnat slam. Avvattnat slam från Bromma sprids på jordbruksmark. Det avvattnade slammet från Henriksdal används för återställande av gruvområden vid Aitikgruvan utanför Gällivare. Växtligheten kan etableras på dessa områden genom att nyttja den växtnäring som finns i slammet.

Finansiering

Den totala investeringen i uppgraderingsanläggningarna vid Bromma och Henriksdal var 134 miljoner kronor och finansierades dels med egna medel, dels med LIP-bidrag år 1998 på 27 miljoner kronor. På kort sikt ger investeringarna i dessa biogasanläggningar täckning av kostnaderna, på längre sikt bedöms de även bli ekonomiskt lönsamma.

Erfarenheter av biogasproduktion

Utbyggnaden av uppgraderingsanläggningarna gick enligt tidtabellen men blev dyrare än beräknat. Ett problem kan vara att tekniken för uppgradering är relativt ny och obeprövad. Det har hittills inte funnits tillräckligt bra distributionssystem för gas och för få tankställen i Stockholm. Det är mycket viktigt att hela kedjan från produktion till distribution och avsättning fungerar. Osäkra förutsättningar som hela tiden ändras, till exempel gällande skatter, priser och marknad försvårar planeringen.

Vinster för miljö och samhälle

Den satsning på biogas till fordonsbränsle som nu genomförts vid reningsverken i Henriksdal och Bromma har lett till att en biogasmarknad kunnat etableras i storstaden. Intresset för och användningen av biogas som miljövänligt fordonsbränsle i Stockholmsregionen ökar. De fossila koldioxidutsläppen har hittills minskat med cirka 14 000 ton per år till följd av dessa satsningar. Biogasbilar räknas till miljöbilarna och är därför undantagna trängselavgifter. Ju fler biogasbilar som ersätter fossildrivna fordon i Stockholms innerstad, desto renare blir stadsluften. Detta har länge varit målet både för Stockholm stad och Stockholm Vatten och idag finns det en uttalad politisk vilja att satsa på biogas i storstaden. Det stora intresset för biogasdrivna fordon har lett till att det ibland saknats bränsle för dessa i Stockholm. Med de satsningar som nu görs för utökad produktion och förbättrad backup-möjlighet kan dock biogasen som fordonsbränsle slutgiltigt etableras på Stockholmsmarknaden. Detta kommer att leda till ytterligare miljöförbättringar inom de närmaste åren.

Fakta om biogasanläggningen

Bromma       
Startår biogasanläggning:     1934
Storlek rötkammare:      7 st, totalvolym 17 000 m3
Processtemperatur:      35-37 ºC
Startår uppgradering:      1996, 2000 
Uppgradering typ:      PSA
Total investeringskostnad (uppgradering):     35 miljoner kronor
Henriksdal
Startår biogasanläggning:     1941
Storlek rötkammare:     7 st, totalvolym 38 400 m3
Processtemperatur:     35-37 ºC  
Startår uppgradering:     2003
Uppgradering typ:     vattenskrubber
Total investeringskostnad (uppgradering):     99 miljoner kronor

Bromma   
Substrat:  
    Avloppsslam     230 000 ton
Biogas:  
    Från biogasanläggningen     21 000 MWh 
    Uppgraderad biogas      19 000 MWh
Rötrest:
    Avvattnat slam (32 % TS)     16 000 ton
Henriksdal
Substrat:
    Avloppsslam     750 000 ton
    Fettavskiljareslam     30 000 ton
Biogas:
Från anläggningen     59 700 MWh
Rötrest:
    Avvattnat slam (26 % TS)     56 000 ton

 

Kontakter

www.scandinavianbiogas.com
www.stockholmvatten.se
www.aga.se/biogas
www.stockholmgas.se


Lars Hammarlo, Scandinavian Biogas
Telefon: +46 705 530 410
E-post: lars.hammarlo@scandinavianbiogas.com

Roger Andersson, Aga Gas AB
Telefon: +46 8 706 95 00
E-post: roger.andersson@se.aga.com

Mathias Edstedt, Stockholm Gas AB
Telefon: +46 8 671 74 89
E-post: mathias.edstedt@stockholmgas.se

Andreas Carlsson, Stockholm Vatten
Telefon: +46 8 522 123 02
E-post: andreas.carlsson@stockholmvatten.se

 

Leverantörer

Uppgraderingsanläggning, rör, gasledningar, tankställen

Läckeby Water
www.lackebywater.se

Malmberg
www.malmberg.se

Carbotech
www.carbotech.com

 

Detta och övriga exempel till vänster finns samlade i en rapport "Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - Goda svenska exempel", 2012.

 


Share |