Reningsverk

Himmerfjärdsverket, strax söder om Stockholm, producerar stora mängder biogas

Biogas har producerats vid landets reningsverk sedan 1960-talet. Från början var motivet främst att reducera slammängderna som bildas vid vattenreningen. Under 1970-talets energikriser vaknade dock intresset för ett bättre utnyttjande av energin i det slam som bildades. Detta stimulerade till såväl forskning och utveckling som till direkta utbyggnader av biogasprocesser vid reningsverken.

Det finns omkring 2 000 reningsverk i Sverige, men biogasproduktion sker endast vid cirka 135 stycken. Detta beror bland annat på att många av landets reningsverk är småskaliga och för dessa har det hittills inte varit ekonomiskt lönsamt att bygga ut för biogasproduktion.

Vattenreningen sker i flera steg. Vanligt är att avloppsvattnet först leds till en luftad bassäng där syrekrävande mikroorganismer bryter ner det organiska materialet. Det överskottsslam som bildas kan sedan föras vidare till anaerob (syrefri) behandling i en rötkammare. Mesofil rötning dominerar vid reningsverken, det vill säga processtemperaturen är vanligen runt 37 ºC. Rötkammaren är oftast av typen totalomblandad enstegsprocess med kontinuerlig inmatning av nytt substrat över dygnet.

Den bildade biogasen används traditionellt för uppvärmning av lokaler eller facklas bort. På senare år märks dock ett ökat intresse för uppgradering av bildad biogas till fordonsbränslekvalitet vid flera av landets reningsverk.

I denna webbplats beskrivs den biogasanläggning som finns vid Ryaverket i Göteborg samt de två anläggningar som finns i Stockholms stad, Bromma respektive Henriksdal.

Erfarenheter reningsverk

Med en ökad efterfrågan på biogas som miljövänligt alternativ till fossila drivmedel börjar fler reningsverk nu att intressera sig för möjligheten att uppgradera den bildade biogasen till fordonsbränsle. Exemplen från Göteborg och Stockholm visar att detta är satsningar som är långsiktigt lönsamma både för miljön och för ekonomin.

Generellt finns det en outnyttjad kapacitet för ökad biogasproduktion vid flera av landets reningsverk. Genom att optimera förhållandena kan i många fall mer biogas utvinnas per volymenhet rötkammare än vad som är fallet idag. Dessutom planerar flera kommuner för en ökad biogasproduktion genom samrötning av avloppsslam med till exempel källsorterat matavfall eller organiska avfall från livsmedelsindustrin.

Renheten i det material som går in i reningsverket avgör kvaliteten på den rötrest som bildas. Om avloppsvattnet innehåller stora mängder föroreningar som till exempel tungmetaller, läkemedelsrester eller bekämpningsmedel är det risk att dessa även förorenar rötresten, som därmed får ett begränsat användningsområde. Projektet Ren växtnäring från avlopp (Revaq) startade år 2003 som ett samarbetsprojekt mellan flera olika intressenter med syfte att förbättra slammets kvalitet vid landets reningsverk. Det förebyggande miljöarbete som därmed initierats har lett till ett ökat miljömedvetande vid reningsverken och fler och fler ansluter sig till systemet. Revaq administreras av organisationen Svenskt Vatten.

För ett långsiktigt arbete med kvalitetsförbättring av reningsverksslam fordras en bred förankring bland myndigheter och branschorganisationer samt ett brett och fördjupat samarbete dem emellan. Det är troligt att det i framtiden kommer att införas skärpta krav gällande till exempel kretslopp av metaller och olika organiska ämnen, vilket kan leda till att den näringsrika rötresten från reningsverken får ökad användning inom jordbruket.

Dessa och övriga exempel till vänster finns samlade i rapporten "Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - Goda svenska exempel", 2012.

 "Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - Goda svenska exempel"


 


Share |