Bjuv

Rudolf Tonerhjlem vid mottagningen av flytande avfall från transportfordon.

Rudolf Tonerhjelm vid mottagningen av flytande avfall från transportfordon.

Godset Wrams Gunnarstorp ligger utanför Bjuv i Skåne och ägs av ett familjeföretag. Tankarna på en biogasanläggning föddes i början på 2000-talet, bland annat då ägaren Rudolf Tornerhjelm var ute på studieresor i Danmark och såg teknikens fördelar. Godset föder upp 6 000 slaktsvin per år och biogasprocessen är mycket lämplig för behandling av den gödsel som uppkommer. Den nya biogasanläggningen stod klar i november 2006. Projektet delas på tre ägare som tillsammans bildar företaget Söderåsens Bioenergi AB. Förutom familjeföretaget och den danska entreprenör som byggde anläggningen, Bigadan A/S, ingår även energibolaget E.ONon i projektet. E.ON köper den producerade biogasen, uppgraderar den till naturgaskvalitet och för ut den på gasnätet.

Biogasanläggningen i Wrams Gunnarstorp byggdes med beprövad teknik och ingår som ett viktigt led i gårdens miljöarbete, inte minst på grund av den högvärdiga biogödsel som bildas. Denna är näst intill luktfri och täcker hela gårdens behov av näring till åkern. Genom närheten till naturgasnätet garanteras att all producerad biogas kan avsättas. Intäkterna från försäljningen av den uppgraderade biogasen gör projektet lönsamt även utan bidrag.
 

Biogasanläggning och substrat

Substratet in till biogasanläggningen utgörs, förutom av svingödsel, även av slakteriavfall samt restprodukter från Findus i Bjuv. Vid Findus, som ligger cirka två kilometer från godset, bildas dels slam från det interna reningsverket, dels olika organiska restprodukter vid själva livsmedelsproduktionen. Framförallt vid ärtskörden bildas stora mängder grönmassa och slam. Dessa restprodukter lämpar sig väl för biogasproduktion. Biogasanläggningen i Wrams Gunnarstorp är dimensionerad för att ta emot 65 000 ton organiskt material per år. Allt material blandas i en mottagartank där det mals till en homogen biomassa. Därefter följer hygienisering vid 70 ºC i en timme innan materialet pumpas in i rötkammaren. Denna har volymen 4 200 m3. Processen sker mesofilt vid 38 ºC och uppehållstiden är 21 dagar. Efter rötningen går materialet vidare till ett gaslager med en tank på 5 000 m3, där resterande mängd biogas utvinns. Anläggningen har i dag en rötningstid på cirka 45 dagar.
 

Användning och uppgradering av biogas

All den biogas som bildas från biogasanläggningen uppgraderas till fordonsbränslekvalitet med hjälp av PSA-teknik. Uppgraderingsanläggningen byggdes samtidigt som rötkammaren och har en kapacitet på 600 - 700 Nm3 per timme. Totalt produceras här 25 000 - 26 000 MWh uppgraderad biogas per år, motsvarande cirka 2,5 miljoner liter bensin.

Distribution av biogas

E.ON köper all producerad biogas, renar och distribuerar den ut på gasnätet. Propan tillsätts för att uppnå samma energiinnehåll som naturgas. Uppgraderingsanläggningen ligger på samma område som själva rötkammaren och härifrån leds den renade gasen till närmaste naturgasnät, en sträcka på cirka 3,5 kilometer. När den renade gasen slutligen nått gasnätet kan den distribueras till olika gasförbrukare, bland annat tankstationer. Totalt räcker den årliga biogasproduktionen från godset till bränsle åt mellan 1 200 och 1 500 gasfordon.

Biogödsel

Efter rötningen lagras biogödseln i 4 lagringstankar med vardera volymen 5 000 m3. Därifrån pumpas den i flera kilometer långa slangar som läggs ovanpå marken ut till specialbyggda självgående slangspridare. Dessa fördelar biogödseln över åkrarna med en kapacitet på 150 m3 per timme. Den årliga produktionen av biogödsel är ungefär 48 000 ton och sprids på godsets 780 hektar jordbruksmark, liksom även på andra arealer i närheten. Biogödseln har relativt lågt innehåll av fosfor, cirka 0,5 kg per m3 och en kvävehalt av cirka 4,5 kg per m3.

Finansiering

Den totala investeringen i biogasanläggningen var cirka 44 miljoner kronor, medan uppgraderingsanläggningen kostade cirka 15 miljoner kronor. Projektet har finansierats genom egna insatser från de tre delägarna i Söderåsens Bioenergi AB samt med en extern finansiär. Projektet ger en tillfredsställande ekonomi i företaget även utan extra tillskott av bidrag.

Erfarenheter från biogasproduktion

Utbyggnaden har gått enligt planen, förutom att uppgraderingsanläggningen blev försenad i två månader. Detta gjorde att man tappade en del gasförsäljning i början jämfört med ursprunglig budget. Från år 2007 producerar hela anläggningen till full kapacitet och biogasen har hög kvalitet (70 procent metan). Hittills har man inte stött på några större problem vid anläggningen utan har nästan enbart positiva erfarenheter. Uppstarten av biogasprocessen skedde försiktigt och stegvis, vilket visade sig vara en bra strategi för att undvika störningar.

En biogasanläggning av denna storlek kräver noggrann planering. Biogasprojektet i Wrams Gunnarstorp tog sex år att planera och genomföra. Det är också viktigt att inte ta en för stor risk initialt. Att ha flera ägare är ett sätt att dela på riskerna och få in olika kompetenser i företaget. I detta fall ägs uppgraderingen av E.ON, vilket upplevs som fördelaktigt och en naturlig uppdelning av ansvar och risk inom företaget. Viktigt är också att säkra en långsiktig tillgång på råvaror respektive lämpliga arealer för spridning av biogödsel. Genom produktion av förnybar energi skapas en ny näringsgren inom lantbruket som är ett bra komplement till övrig verksamhet och som dessutom är mindre känslig för konjunktursvackor.

Vinster för miljö och samhälle

Biogasanläggningen i Wrams Gunnarstorp ger vinster både för företaget som driver den och för miljön. Den mängd renad biogas som produceras medför att de fossila koldioxidutsläppen minskar med drygt 4 000 ton per år, vilket ger en minskning av de totala koldioxidutsläppen i Bjuvs kommun med 3,4 procent. Godsets fördelaktiga läge intill naturgasnätet gör att den producerade biogasen kan avsättas till hundra procent. Biogödseln som bildas efter rötning är högvärdig näring för åkern och behoven av inköpt handelsgödsel har minskat. Förutom näringen i gödseln har den en humusbildande effekt, vilket är särskilt värdefullt för åkrar med styv lera som finns på stora delar av spridningsarealen. Spridningstekniken med slangar har medfört att antalet lastbilstransporter av gödsel minskat. Dessutom har de klagomål på lukt vid spridning av färsk obehandlad svingödsel, som tidigare förekom, nu upphört.
 

Fakta om biogasanläggningen

Startår biogasanläggningen:      2006
Storlek rötkammare:      4 200 m3 
Processtemperatur:     38ºC
Startår uppgradering:      2006
Uppgradering typ:      PSA 
Total investeringskostnad:      59 miljoner kronor 

Substrat:   
    Svingödsel      7 000 ton 
    Slam och restprodukter från Findus     30 000 ton
    Slakteriavfall       6 500 ton 
Biogas:  
    Från biogasanläggning     30 000 MWh 
    Uppgraderad biogas     25 000 MWh
Biogödsel:
    Biogödsel     48 000 ton

Kontakter

www.wramsgunnarstorp.com
www.eon.se

Rudolf Tornerhjelm
Telefon: +46 42 705 24
E-post: rudolf@wramsgunnarstorp.com

Tomas Reinhold, E.ON Gas
Telefon: +46 70 22 392 213
E-post: tomas.reinhold@eon.se

 

Leverantörer

Biogasanläggning
Bigadan A/S
www.bigadan.dk

Uppgraderingsanläggning
Carbotech
www.carbotech.com

 

Detta och övriga exempel till vänster finns samlade i en rapport "Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - Goda svenska exempel", 2012.

 

 

 


Share |