Lantbruk

Grisar

Intresset för rötning på gårdsnivå är stort i Sverige. Det finns idag cirka 27 stycken gårdsbaserade biogasanläggningar, men fler planeras. Av de etablerade anläggningarna är fyra lokaliserade till skolor och naturbruksgymnasier (Lövsta på Gotland, Plönninge i Halland, Sötåsen i Västergötland och Ökna i Sörmland), där de också utnyttjas i utbildningen. Redan på 1970- och 1980-talen byggdes ett antal mindre gårdsanläggningar i Sverige, men endast några få av dem är i drift idag.

Processerna är oftast småskaliga med rötkammarvolymer på mellan 100 och 500 m3, men större volymer förekommer, som till exempel i Alvik och Bjuv. De flesta gårdsanläggningar tillämpar mesofil rötning, det vill säga med processtemperatur på cirka  37ºC. Vid anläggningarna i Alvik och Ökna sker även termofil rötning (50-53ºC). Substraten vid gårdsanläggningarna varierar. Alla anläggningar rötar gödsel men andra råvaror förekommer också, till exempel vallgrödor, matavfall, grönsaker, betblast och slakteriavfall.

Vanligast är att den bildade biogasen används för uppvärmning av gårdens egna byggnader. Under varma perioder av året minskar dock värmebehovet, medan gasproduktionen är tämligen konstant. Några anläggningar utnyttjar även möjligheten att producera elektricitet från biogasen. Den producerade elen används internt på gården och/eller säljs ut på elnätet.

Intresset för produktion av fordonsbränsle från gårdsbaserade anläggningar ökar. Först ut var Öknaskolan i Nynäs som år 2004 startade en uppgraderingsanläggning för rening av biogas på gårdsnivå. Anläggningen är en modifierad vattenskrubber med ett slutet vattensystem. Den producerade gasen används för drift av gårdens egna fordon. Bland annat har man konverterat några traktorer till biogasdrift. Biogas som fordonsbränsle framställs också vid anläggningen i Bjuv.

I denna skrift beskrivs tre anläggningar som rötar biogas på gårdsnivå. Dessa finns i Norrbotten (Alviksgården) och i Skåne (Bjuv och Hagavik).
 

Erfarenheter gårdsbiogas

Rötning av gödsel, grödor, matavfall med mera på gårdsnivå kan utföras med relativt enkel teknik och redan befintliga lager för gödsel, spridarutrustning med mera kan utnyttjas. Lantbrukarna har sedan tidigare stor erfarenhet av och kunskap om odling och hantering av grödor och gödsel, vilket underlättar vid planering och drift av anläggningen.

En viktig anledning till varför många lantbrukare är intresserade av biogasproduktion på gården är att processen genererar en biogödsel med flera goda egenskaper. Genom rötningen kan lantbrukaren få bättre kontroll på kvävehalten i slutprodukten vilket medför ökad precision i spridningen, samtidigt som utsläppen av metan, ammoniak och lustgas minskar, jämfört med om färsk stallgödsel används. Behovet av inköpt handelsgödsel minskar. Flytande biogödsel luktar mindre och är som regel mer tunnflytande än färsk stallgödsel. Den fungerar bra att sprida med släpslangspridare eller med hjälp av nedmyllningsaggregat.

För gårdar som producerar kraftvärme från biogas är det av betydelse att biogasen berättigar till elcertifikat. Elpriserna i Sverige har dock hittills inte gynnat kraftvärmeproduktion från biogas i någon större omfattning. Det är oftast mest ekonomiskt lönsamt om den el och värme som genereras från biogas kan avsättas internt inom företaget. Elen kan också vid behov levereras ut till stamnätet. Miljöfördelarna med en biogassatsning kan tillsammans med möjligheten att bli i stort sett självförsörjande på el och värme uppväga de ekonomiska hindren.

På flera håll i landet planerar man nu att starta gemensamma uppgraderings-anläggningar för rening av gårdsbiogas till fordonsbränslekvalitet. Detta förutsätter ett samarbete mellan lantbrukare inom en region samt att en infrastruktur av gasledningar för dels rågas, dels uppgraderad biogas byggs upp. På detta sätt uppnås skalfördelar. Om flera lantbrukare går in med gemensamma satsningar kan också investeringskostnaderna minska vid upphandling av nya anläggningar för produktion och rening av gasen, rörsystem med mera, jämfört med om varje lantbrukare gör sin egen upphandling.

Satsningarna på svensk gårdsbiogas har hittills varit blygsamma, mycket beroende på osäkerheter kring lönsamheten. Att bygga en biogasanläggning är en relativt stor investering vilket gör att många lantbrukare avvaktar med en sådan satsning, trots att intresset för rötning av gödsel, grödor med mera är stort. Med ökande energipriser och en ökad medvetenhet både på kommun- och riksnivå för biogasens alla fördelar kan dock läget snabbt förändras och biogasen bli ett alternativ värt att satsa på även för den enskilde lantbrukaren.

Det är viktigt att det nu sker en teknikutveckling för att möjliggöra gårdsbaserad biogasproduktion genom rötning av gödsel, grödor, skörderester med mera. Bland annat efterfrågas ny och kostnadseffektiv teknik för småskalig uppgradering av biogas till fordonsbränslekvalitet. Färdiga, enkla och installerbara moduler för biogasproduktion skulle betyda mycket för lantbrukets ekonomiska kalkyl. En samordning inom rådgivning och utbildning behövs också för att ge bättre vägledning i hela kedjan från projektering till slutligt byggande av biogasanläggningar.

Dessa och övriga exempel till vänster finns samlade i rapporten "Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - Goda svenska exempel", 2012.

 "Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - Goda svenska exempel"

 


Share |