Norrmejerier

Ostvändning på Norrmejerier.

Ostvändning på Norrmejerier.

Norrmejerier utvinner biogas ur vasslen från osttillverkningen med hjälp av biogasteknik. På så sätt blir Umeå mejeri mer självförsörjande med energi och restprodukter blir en tillgång istället för en miljöbelastning.

Vid osttillverkning blir ungefär 90 procent av mjölken vassle. Vassle är en restprodukt som innehåller värdefulla proteiner. Genom att vidareförädla vasslen, vilket innebär att proteinerna från vasslen utvinns genom ultrafiltrering, kan dessa användas som råvara för att förstärka andra livsmedel med protein. Den kvarvarande vasslen går vidare till rötning och omvandlas tillsammans med mejeriets avloppsvatten och andra restprodukter till biogas. Därmed är det möjligt att optimera både rening av avloppsvatten och energiutvinning ur restprodukterna.

Biogasanläggningen vid Norrmejerier är den första i Sverige och en av få i Europa som tar tillvara vassle på ett både miljö- och energieffektivt sätt. Satsningen ger dessutom ökad kapacitet för osttillverkning vilket gör att investeringen inte bara är fördelaktig för miljön utan även för mejeriets konkurrenskraft. Biogasanläggningen togs i drift 2005 och är ett samarbete mellan Norrmejerier, SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB), CIT Industriell Energianalys AB och Centrum för membranteknik vid Lunds tekniska högskola.

Råvaran i biogasprocessen

Det är vassle, processavloppsvatten och mjölkrestprodukter från Umeå mejeri samt vassle från mejeriet i Burträsk, som ligger cirka 10 mil norr om Umeå, som utgör substratet eller råvaran till biogasanläggningen.

Beskrivning av processen

Substratet passerar en hydrolyskammare på 800 m3 och pumpas sedan vidare till biogasreaktorerna eller rötkamrarna. I dagsläget finns två biogasreaktorer med en total volym på 5 000 m3. Rötningen sker i en kontaktprocess. Det innebär att effluenten, dvs. det utgående flödet som går ut från biogasreaktorerna, pumpas via en dekanter som både centrifugerar effluenten så att det bildas ett slam samt återför en del av slammet tillbaka till biogasreaktorerna för att behålla kvar bakterierna i biogasreaktorerna.

Omsättningstiden i biogasreaktorerna ligger runt 20 dygn och rötningstemperaturen är 36 ºC.

Mängd producerad biogas och användningområde

Biogasen som bildas används i mejeriet i en ångpanna för ångproduktion. Den årliga produktionen ligger på cirka 22 000 MWh biogas. Dessutom erhålls ytterligare 7 000 MWh i form av värme och kyla från effluentet dvs. det som går ut från biogasreaktorn, via en värmepump.

Rötrest

En kontinuerlig ström av rötrest tas ut från biogasprocessen. Detta görs genom att tillsätta en polymer i effluenten, alltså det utgående flödet från biogasreaktorn. Polymeren gör att det bildas partiklar som binder till varandra och skapar större sammanhängande aggregat eller flockar. Denna rötrest förs via en silbandspress som pressar ur vattenfasen och ger den slutliga rötresten en torrsubstanshalt på 15-20 %.

Rötresten används idag främst som näringsförstärkare vid rörflensodling samt vid kompostering. Målet är att rötresten ska certifieras och användas även i andra sammanhang såsom spannmålsodling, potatisodling, skogsgödsling osv.

Erfarenheter av biogasproduktion

Biogasanläggningen fungerar idag enligt planerna trots att det uppkommit en del inkörningsproblem vid samordningen av gaspanna, värmepump och process. Produktionen av biogas är högre än vad som beräknades vid uppstarten 2005 och investeringskostnaderna har haft en återbetalningstid på cirka 6 år. Norrmejeriers ledning anser att projektet ligger rätt i tiden och kan rekommendera investeringen för dem som funderar på denna typ av lösning. Det är dock viktigt att undersöka förutsättningarna mycket noggrant och syna branschens problem och problemlösningar samt analysera och utvärdera dessa ur olika aspekter innan man startar upp ett liknade projekt.  

Under 2011 gjordes ytterligare en investering vid biogasanläggningen. Då byggdes en anläggning för kemisk rening av avloppsvatten. I denna process tillsätts aluminiumklorid som främst fäller ut fosfor i avloppsvattnet. Detta innebär att en större del av fosforn hamnar i rötresten istället för att gå ut med avloppsvattnet till det kommunala reningsverket. Fosforhalten i rötresten ökar och fosforn tas tillvara på ett mer hållbart sätt genom denna process. Fosforn hamnar i rötresten som är både näringsrik och av hög kvalitet och därför mycket lämplig som biogödsel. En annan positiv effekt är att belastningen på det kommunala reningsverket minskar avsevärt.

Anläggningen har fått stor uppmärksamhet och studiebesöken är många, både från Sverige och från utlandet.

 

Vinster för miljö och samhälle

Norrmejerier använder biogasen till att ersätta oljeanvändningen på mejeriet. Den mängd olja som den nuvarande biogasproduktionen ersätter är cirka 2100 m3 olja per år. Ultrafiltreringen av vasslen innan den rötas gör också att värdefulla proteiner kan tillvaratas och användas t.ex. som råvara i andra livsmedel.

Liknande utländska anläggningar har ofta fokus på rening av avloppsvatten. Vid Norrmejeriers biogasanläggning har både energiutvinning ur restprodukterna och rening av avloppsvatten optimerats vilket minskat belastningen på det kommunala reningsverket. Detta ger vinster för såväl företaget som för samhället och miljön.

Fakta om biogasanläggningen

Startår biogasanläggning:      2005 
Storlek rötkammare:      2 x 2 500 m3 
Processtemperatur:      36 ºC 
Total initial investeringskostnad:      90 miljoner kronor 

Substrat:   
    vassle, processvatten och mjölkrester      8 000 ton 
    Energi från biogasanläggning     22 000 MWh
Rötrest:  
    Från biomassa     600-700 ton (TS)

 

Kontakter

www.norrmejerier.se

Tony Bäckström, driftansvarig
Telefon: +46 90 18 28 12
E-post: tony.backstrom@norrmejerier.se

Camilla Wolf-Watz, miljöansvarig
Telefon: +46 90 18 28 20
E-post: camilla.wolf-watz@norrmejerier.se

 

Leverantörer

Biogasanläggning
Enviro-Chemie
www.envirochemie.com

Peab
www.peab.se

YIT (idag Econet Vatten & Miljöteknik)
www.econetgroup.se

Bravida
www.bravida.se

 

Detta och övriga exempel till vänster finns samlade i en rapport "Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - Goda svenska exempel", 2012.

 


Share |